Casino

Jag minns när jag som liten så hade vi spelkvällar i familjen. Där samlades vi alla och spelade olika spel. Det jag gillade mest var faktiskt casino spel. Det är något speciellt med det.
Vi hade små mini variationer av bland annat spelkort, och roulettplaner men även små spelautomater som slumpade fram bilder.
Jag saknar det och ångrar att jag inte tog på vara alla dessa. Numera så har man ju internet till att komma till den där spänningen igen och ändå vara hemma i sin egna vrå, men det blir aldrig samma sak, jag tycker att halva nöjet ligger just i alla människor runt en och det är tråkigt att det inte finns fler uteställen som har tillgång till casino. Men varför inte samla ihop ett gäng och sitta hemma, lite snacks, lite beting och så kör man lite med sina närmsta framför datorn och ser vem som kanske kommer längst eller vinner mest.


Bettingkasino

casino

Jag fick ett svar på ett annat inlägg där tjejen gav mig bra tips på hur man kan komma in i casinovärlden. Några tips jag tänker ta åt mig av och helt klart kolla upp lite närmare.
För att ändå så är drömmar till att upplevas och detta är något jag faktiskt vill testa på, trots att jag är rätt folkskygg så funkar allt riktigt bra bara om jag har ett stadigt schema och punkter att gå efter så man vet precis. 
Hur som haver, det som lockar med den världen är just alla människor, alla förväntnigar, all energi och hela atmosfären som bara ett casino kan framställa.
Det är också alla valmöjligheter som kommer med det, alla olika sorters spel som lockar till sig olika sorters människor. Nu för tiden behöver man inte ens gå ut för att egentligen ta sig till sitt favoritspel utan kan ju lugnt sitta hemma i sin egna favoritfotölj med fötterna på bordet och ta sig en omgång.

Så varför inte, man lever bara en gång här i livet och jag tänker göra det bästa utav den!

Betsson Casino

Betsson Casino

När vi ändå är inne på casino så kan jag fortsätta med att säga att här denna staden finns det väl inte så många större ställen tyvärr där man kan variera sig eller gå runt till. 
Jag är inte så mycket för att heller sitta hemma då det alltid är trevligt med lite rörelse runt omkring sig, speciellt nu på sista tiden då jag har svårt att vara ensam så känner jag hur lätt drar mig till att vara utomhus eller på ställen där det just samlas folk.  
De dagar då man däremot inte kan gå ut, eller vill så finns det ju för er andra bra alternativ till det. Ställena i cybervärlden är många men ett som nu har funnits i över 40 år och nog vet vad dom sysslar med är en Casino där sidan är lätt att hitta på och säkerheten är hög för kundens allra bästa.

[Del 2] söka vård..

När det inte gick längre så var jag rätt tvungen att söka vård. Jag ringde då som nog alla skulle gjort till vårdcentralen (VC) och sa som det var att jag har extremt svåra buksmärtor. 
Första samtalet gick på ett ungefär så här, just för hennes uttryck jag minns det så väl.
VC - men får du ont före eller efter du har ätit?
jag - jag får ont efter jag ätit, litet som smått, men även när jag dricker får jag ont efteråt
VC - så du får ont före maten då alltså?
jag - nej jag får ont efter
VC - är du säker på att det är efteråt och inte före
Jag - jo jag är väldigt säker på det
VC - jag tror du får ont före du äter och då är det magsår du har, så köp samarin och återkom om 3 månader.


Det var första samtalet...
Andra samtalet var inte så mycket mer givande, åter igen samma dam, åter igen en jag fast mycket sämre. Jag sa som det var att det vart bara värre och värre, och hon envisades åter igen att det bara var magsår och la till att vi ungdomar överdriver ju så mycket hela tiden, lite magsår har aldrig dödat någon så jag skulle börja äta mer regelbundet och sluta slarva med maten  (sa att jag hade svårt att äta pga smärtan) Sen skulle jag återkomma om 3 månader.
1 månad gick när jag ringde igen hade jag då rasat 10 kg i vikt (alltså på en månad hade jag gått ner dessa 10 kg) jag var i hemskt skick, jag kunde knappt gå, kunde inte alls äta och jag käkade 10-12 alvedon om dagen för att ens orka kliva upp då jag inte kunde ta mig upp ur sängen ens pga smärtan. Jag skrek på nätterna av smärtorna och det enda man oroade sig för var hur man skulle kunna sova och sen hur man skulle kunna ta sig upp. 

När jag ringde vart hon rent av arg på mig, sa att jag genast skulle sluta käka alvedon för de gjorde bara magsåret värre, skulle käka på en gång och sen ringa igen när jag slutat och blivit bättre. För nu fick jag sluta ta upp deras tid. När jag envisades med att jag både spydde och att nr 2 var rent blod men det var nog bara nån liten bristning som var ofarligt. Hon rådfrågade dock läkaren där men han sa samma sak enligt henne, att det var magsår. 
Jag gjorde som hon sa, under hela nästa dag så tog jag inga alvedon, magen smärtade värre än någonsin men dom kan ju mer än mig så jag kämpade på och litade på henne. Vid middagen (dagens första måltid) så gick det inte längre, jag tog en tugga av köttbullen och ramlade skrikandes ner på golvet i fosterställning och vred mig i en storm av tårar. 
Jag var inte ensam då så de ringde sin mor och rådfrågade då VC vägrade ta mig på allvar, hon ringde i sin tur sjukhuset som däremot tog mig på allvar och ville skicka ambulans men det gick fortare med bil. Väl där så tog det 5 minuter av läkarens tid att fastställa att jag hade en inflammerad tarm. FEM minuter, jag hade sluppit väldigt mycket om VC lyssnat på mig. 
Det läkaren sa sen var däremot skrämmande, hade jag följt VC och väntat de där 3 månaderna så hade jag aldrig ens överlevt, jag var undernärd, uttorkad och kroppen var i allmänt ruskigt dåligt skick och jag härjades av en hög feber. Och jag skulle ha följt VCsråd också om det inte vore för vänner som tvingade iväg mig .

Sjukhusets viselse gjorde mig dock bättre men inte tillräckligt tyvärr

[Del 1] Diagnosen

Jag börjar ända från början när jag först började märka av lite av magen. Det började väldigt milt och knappt så man egentligen tänkte på det. Lite magvärk som uppkom lite då och då under dagen, jag noterade aldrig riktigt i vilket sammanhang då när det väl började bli besvärande så försvann det lika plötsligt som det uppkom och var borta flera veckor ibland månader. Så där precis lagomt när man tänkt ringa vårdcentralen och fråga om råd, detta struntade jag då i eftersom det nu var borta igen. 

Mer och mer började det komma och tiden emellan när man inget kände började bli kortare och kortare. Jag började då också notera att smärtan uppkom i samband med maten, inte innan utan precis efter jag ätit. Detta trappades också upp till den grad att det uppkom bara jag svalde. 
För att notera så är jag den som avskyr att ringa läkaren för småsaker, även när jag stukade foten riktigt illa så skuttade jag runt på ett ben hellre än gå till läkaren. Mindre bra idag då den strular vid överansträngning. Vilket inte hör hit... 

Efter smärtorna kom kramperna, febern och diareén. Vissa dagar så kunde man knappt äta trots att man var vrålhungrig. Detta låter nog dumt men på nått sätt så fick jag känslan av att detta kom för att stanna i mitt hela liv. Känslan var så stark att det skrämde vettet ur mig fullkomligt, ett tag trodde man att man var döende när smärtorna var som värst och jag drog snabbt slutsatsen att det var i tarmen det satt, dels för vart det var positionerat och dels också för hur smärtan uppkom, för när vi tuggar börjar tarmarna förbereda sig och de börjar röra sig, det är också innan maten ens nått ner till dom så är de i rörelse. Denna rörelse är ju inget man känner men magkänslan sa ändå att tarmen var boven i dramat. 
jag hade innan aldrig hört talas om någon sjukdom som satt i tarmen än mindre något kroniskt så det fick tankarna att snurra mera att det var nått totalt galet med en. Jag kan ju knappast känna min kropp så väl att veta det, måste vara total inbillning alltså, sen så vem sjutton är sjuk enbart i tarmen. 

Men smärtorna blev outhärdiga till slut, på nätterna när det var som värst låg man i fosterställning och kved trots att man försökte vara tyst, ljuden kom liksom inte av fri vilja. Men kvidandet blev till skrik och jag insåg tillslut att detta måste jag ta med en läkare så dagen därpå tänkte jag tillslut ringa vårdcentralen ändå...
Bara det samtalet är ett kapitel i sig så det tar jag nästa gång

Historien om Crohns sjukdom...

Dr. Burrill Bernard Crohn (13 Juni 1884 - 29 juli 1983) hade en egen klinik i början av sin karriär brukade ofta förvisa sina patienter till Mount Sinai-sjukhuset i New Yourk. Det var han som var först med att beskriva sjukdomen och det var då från honom sjukdomen fick sitt namn. 
Dr.  Crohn var en gastroenterolog, dvs han var specialiserad inom sjukdomar i mag och tarm, gallvägar, lever och bukspottkörteln och arbetade flitigt tillsammans med neurologen Bernard Sachs (1858-1944) men också med Dr. Jesse Saphiro som också var en väldigt engagerad inom forskningen med tarmsjukdomar då han själv fått Crohns sjukdom och ville hitta ett slutgiltigt botemedel. 
Han mottagning blev snart väldigt framgångsrik och speciellt för patienter med granulomatös enterokolit, ett annat namn för sjukdomen. 

Det var året 1932 som Dr. Crohn, Dr. Leon Ginzburg och Dr. Gordon Oppenheimer publicerade en artikel om 14 fall med samma symptom som beskrev sjukdomen grundligt både från hur det såg ut i det microskopiska aspekten i tarmen men även den kliniska sjukdomsbilden av hur den artade sig.
Dr. Crohns var övertygad om att sjukdomen uppstod från samma bakterie Mycobakterium Paratuberculosis, en bakterie som oftar orsakar att boskap och andra djurs sjukdom men även finns i vanlig mjölk. Men problemet var att han inte kunde isolera själva bakteien och på så sätt få slag i sin teori. 

Dr. Crohn utövade medicin tills han var 90 år och träffade sin andra fru Rose Elbogen Crohn
När Dr. Crohn slutsligen gick i pension flyttade han till en herrgård i Connecticut pch levde näst intill som en enstörning med enbart sjukhuset som komminukatör. 

Det finns många svavelser och varianter av sjukdomen, en vanlig stavning på svenska är bla Morbus Crohn som egentligen är tyska och betdyer Crohns sjukdom. Det korrekta i svenskt tal är alltså Crohns sjukdom, och stavelsen i det första är alltid H:et efter O:et vilket språk det än talas om.

Träning

Träning är ett till medel att hålla det i kontroll, det behöver inte innebära att gå på gymmet utan vardagliga sysslor. Jag ska försöka sammanställe innebörden av träning samt även hur det kan skilja

Symptom

Symtom vid början är inte alltid lätt ens för läkare, vissa kan de ta år innan de får rätt diagnos, andra kan de gå på en timme

Skov

Skov är det nog alla som får förr eller senare, vid ålderdom kan det ske oftare även om man kanske klarade sig genom livet innan. Vissa är svårare medan andra är lättare

Mitt liv

jag startade bloggen då jag själv fick diagnosen för snart 7 år sedan, jag kommer skriva då och då hur mitt liv i sjukhusbesök, skov och allt runt om ser ut just för dagen

Mat och dryck

Mat och dryck kan göra mycket för ens mage och kan ge en markant skillnad i ens livstil. Även här kan det skilja sig så jag ska försöka vara så neutral det går

Forskning

Forskning då och nu, den går framåt hela tiden och skiljer sig väldigt markant hur det behandlades förr och hur det behandlas nu

Behandlingar

Behandlingarna är många, både de som fortfarande är på forskningstadiet så som de gamla traditionella. Medicinsk, naturmedel eller bara kost. Här kommer jag sammanställa allt

Berättelser

Alla har vi olika uppfattningar mo Crohns, här kommer andras historia att finnas. vad den kommer handla om är upp till var och en.
Visa vill skriva om hur dom fick det, andra hur det är i dagen läge, andra kanske vill skriva om hur dom håller den under kontroll. Ordet är helt fritt och ni väljer själva vad ni vill dela med er om

Om Crohns sjukdom

Här kommer en sammanfattning av vad Crohns egentligen är och innebär
RSS 2.0